Ni hade inte behövt fega ut…alla ni som inte kom till Hammars backar! Det var nämligen en helt fantastisk promenad.
Trots stormen.
För ja, det blåste, och inte måttligt heller.
Däremot regnade det inte, inte förrän mot slutet till i alla fall. Nu var det tyvärr ingen som räknade men vi var förvånansvärt många som trotsade vädrets makter och vandrade över backarna. Lite svårt att se vem som var vem av människorna eftersom det i dom flesta fallen bara var näsorna som stack ut ur regnkläderna.
Inte ett dyft lättare när det handlade om att identifiera hundarna.
Tre 10-månaders hanvalpar kan möjligtvis ha bytt hem sinsemellan eftersom ägarna hade vissa problem att reda ut vem som var vem. Det lär uppdagas framöver.
Dom är ju trots allt så lika, så vadå?
Efter promenaden guidade Jonas oss till Sandskogen där vi fikade. Kändes rent märkligt att helt plötsligt kunna höra igen efter stormandet och bruset från havet.
Ja och då, precis när vi ändå alla hade fikat klart, då kom regnet.
Hammars backar är underbart - året om.
Missa inte nästa omgång!

Ursula