Hammars backar…finns det något ställe som man själv skulle vilja vara setter på så hade det väl varit just Hammars Backar. Maken till spring-utrymme har vi verkligen aldrig besökt tidigare! Ett fantastiskt landskap med kullar och hav och hur långt som helst till närmaste väg. 36 människor hade hittat hit och fick nu se hundarna njuta i det disiga solskenet. Här fanns verkligen ALLT och jag skäms rejält över att ha bott i Ystadtrakten i drygt 30 år utan att ha hittat detta smultronställe. En del hundar badade, andra bara for lyckligt iväg och njöt av friheten. Och trots avsaknaden av träd lyckades Nelson hitta en stor träbit att släpa på. Andra hundar sysselsatte sig med kaninskitätande eller allmän rullning i gräset. Att reda upp vem som var vem var i vanlig ordning inte det lättaste. Själv tar jag till metoden där jag visslar på hundarna och helt sonika tar dom som kommer och sätter sig vid min vänstra sida.
Hittills har i alla fall förfarandet fungerat.
Inbillar jag mig i alla fall.
En fantastisk dag på alla vis!
Ursula